Sist men inte sämst

San Francisco, CA

Då hade vi till slut kommit fram till resans sista dag. I morgon bär det av hemmåt igen. Vi måste medge att vi börjar känna oss lite mätta på turistande. Idag hade vi ingen aning om vad vi skulle göra. Vi hade alltså en helt ledig dag i en av världens bästa städer. Synd om oss!!!

Så vi gjorde det vi är bäst på - frukost på Starbucks och sedan tänkte vi bara titta lite i den stora Westfield-gallerian nere på Market Street. Hmm... vi får nog erkänna att tittandet resulterade i en hel del shopping. Det blev bland annat nya klockor till både Ninndill och Kadojkan. De är sååå coola!

Lunch inhandlades på vår favorit-ta-själv-deli-butik på nedervåningen i Westfield. Ninndill hade efter lite googlande hittat det trevligaste picnickstället i centrala San Francisco. En grym takterass/trädgård ovanpå Crocker-gallerian på Post Street. En lugn oas 3 våningar upp. Det verkade vara lite av en dold pärla med många bänkar, växtlighet och en fontän. På väg därifrån insåg vi att gallerian faktiskt hade två olika takterasser. Det är bara välja sin favorit. Vi spenderade ett par timmar i solen uppe på taket med god mat och bra böcker medan spårvagnar, utryckningsfordon och turister ihärdigt fortsatte med sina aktiviteter nere på gatan. När solen försvann bakom en skyskrapa, blev det kallt och vi begav oss därifrån. Efter lite mer strosande längs med Market Street råkade vi gå på en turistinformation. Lite botanisering bland deras brochyrer resulterade i att vi beslutade oss för att ta oss till Fishermans's Wharf och till Boudin's Bakery. De har bakat surdegsbröd till Kalifornienbor sedan guldrushens dagar - med samma moderdeg hela tiden. Det enda som Mamma Boudin räddade i den stora jordbävningen och branden 1906 var degen, som gjorde att de kunde rädda och fortsätta sin verksamhet. En rolig detalj är att de har en speciell sorts bakterier i sin deg, Lactobacillus sanfrancisco, som bara kan överleva i San Franciscos speciella klimat - så det är inte läga för någon outsourcing här inte. Vi tog en tur i deras bageri och utställning innan vi satte oss i deras restaurang och beställde middag. Behöver vi tala om att alla deras rätter kommer med surdegsbröd i någon form. Vi kan varmt rekommendera lax- eller crabcake-burgare med rostat surdegsbröd istället för vanligt tråkigt hamburgerbröd. Mums!

Vi tog oss hem från Fisherman's Wharf med Mason-Powel spårvagnen och träffade där några personer som var på konferens med en organisation som jobbar för kvinnors rättigheter, bland annat för att bekämpa trafficking och prostitution. De berättade beundrande att de idag lärt sig att Sverige är det enda landet i världen där det är förbjudet att köpa sex. I de flesta länder är det förbjudet att sälja, men inte att köpa.

Väl hemma påbärjade vi arbetet med att försöka packa ihop alla våra saker och stänga våra väskor. Behöver vi säga att det var lite knivigt? I morgon bär det av hemmåt, så vi får bara tacka för oss och säga hej då till det här landet för den här gången. På återseende!

Over and Out!
Kram från Ninndill & Kadojkan

Read more...

Mat-turism

San Francisco, CA

Idag har vi firat Kadojkans födelsedag. Eller i alla fall i förmiddags. Kadojkan fyller egentligen år någonstans mitt över Atlanten på lördag, men eftersom det dygnet alltså kommer bli lite kortare, så lånade vi ett par timmar av idag istället. Vi firade på allra bästa sätt med världens/resans/San Franciscos bästa brunch. Ninndill överraskade Kadojkan med det i morse och vi begav oss därför till Washington Square och stadsdelen Pacific Heights och kvarteren runt Little Italy. Brunchen intogs på restaurangen Mama's Cafe. Väl där visade det sig att vi inte var de enda som kommit på denna briljanta idé en onsdagsförmiddag i början av juli. Efter 45 minuter fick vi i alla fall ett bord och ganska snart även mat. Massor med färsk frukt, god yoghurt, äggröra med lax, stekt potatis, baguette, 3 sorters french toasts, hemgjord sylt och kaffe i överflöd. Att döma av alla tidningsutklipp och diplom på väggarna förstod vi att detta nog var ett ganska välkänt och välrenommerat ställe. Vi kan bara instämma i alla ovationer och rekomendationer. Om ni kommer får ni inte missa deras french toast med banan och choklad. Var inte rädd för att köa för bord. Det är väl värt all väntan.

http://www.mamas-sf.com/

Vi hade en rolig servitris som inte kunde hålla sig från att fråga om IKEA och H&M är lika populärt i Sverige som i USA. När vi mätta och belåtna rullade ut från restaurangen, insåg vi att Telegraph Hill och Coit Tower låg två kvarter bort, så vi passade på att gå dit när vi ändå var i krokarna. Det visade sig att det var en ordentlig uppförsbacke, men utsiken var väl värd mödan. har vi sagt att San Francisco är grymt backigt?

Därefter åkte vi hem till hotellet och hämtade bilen och begav oss mot de nordöstra delarna av staden och en viss känd röd bro. Vi körde fram och tillbaka till utsiktsplatsen på andra sidan bron och tog ett gäng fina bilder. Ninndill kände sig som hemma med utsikten, eftersom denna bro även pryder hennes vardagsrumsvägg. Nästa stopp blev Golden Gate Park, som faktiskt inte ligger vid Golden Gate bron, utan i de västra delarna av staden. Vårt första intryck av parken är att det är väldigt lätt att köra fel. Vårt andra intryck är att den är väldigt fin. Det finns många roliga muséer och trädgårdar. Vi besökte The Japaneese Tea Garden och efter en liten rundvandring fortsatte vi matturismen med japanskt te i deras tepaviljong. Eftersom det idag är den sjunde dagen i den sjunde månaden följde vi den japanska traditionen med att skriva sin önskan på en färgglad lapp och hänga i ett bambuträd. Det sägs att de önskningar som görs idag har större chans att gå i uppfyllelse.

När vi var i den japanska trädgården passade vi på att fråga de som jobbade där om de kunde rekommendera någon bra japansk restaurang. Vi fick tips om en koreansk.

Så efter lite mer rundvandring i Golden Gate Park fortsatte vår matturism till en koreansk Barbequerestaurang på Geary Boulevard. Det var roligt, gott och helt nytt för oss. En massa rolig mat som vi inte sätt förut. Allt var gott utom de torkade koreanska småfiskarna. Det var väldigt hemtrevligt och det kändes nästan som att vi satt hemma hos restaurangägarna. De åt nämligen sin egen kvällsmat vid bordet bredvid, vilket var bra så att vi kunde tjuvkika lite på hur man skulle göra. När vi frågade vad restaturangens namn "Hanuri" betydde, visade det sig mycket passande betyda "We are family". Det enda som resturangägaren visste om Sverige var att vi har ett bra välfärdssytem och höga skatter. I övrigt trodde han som alla andra att Schweiz och Sverige är samma land och att vår huvudstad är Oslo. Vi kan varmt rekommendera även denna restaurang. Den ligger långt bort från alla turistkvarter och känns väldigt genuin, vilket var precis det omdömme som även vår japanska tipserska gav.

http://www.hanuribbq.com/

Sedan var det dags att dra oss tillbaka till våra egna kvarter i China town och parkera bilen. Det blev lite late night shopping innan vi sa godnatt till San Francisco för idag.

Read more...

Wicked cookies

San Francisco, CA

Planerna för dagen var att ta sig ut till Fisherman's Wharf och ta båten ut till Alcatraz. Det gick så där. Vid färjeterminalen skrattade de bara åt oss. Nästa lediga tur ut till den gamla fängelseön var på fredag eftermiddag. Jaha, man skulle alltså bokat biljetter på nätet. Det hade vi ingen aning om. Ett hett tips till alla som har tänkt sig att åka till San Franscisco och Alcatraz - Boka i förväg!!! Vi åker hem på fredag, så vi får helt enkelt se till att komma tillbaka till San Francisco och Alcatraz någon annan gång.

Vi fick alltså ta att tänka om. Vi hade nu "fått" en dag helt utan planer och beslutade att istället ta dagen som den kom och spontanturistade gärnet. Så här klockan halv tolv på kvällen kan vi inte annat än att konstatera att vi är väldigt nöjda med dagen.

I morse gick vi ner till Embarcadero, där vi tittade på roliga konstverk/fontäner, Farmers market och en utställning om Peter Pan. Därifrån tog vi spårvagnen till Fisherman's Wharf, där vi alltså inte fick biljetter till Alcatraz. Istället tittade vi på Fisherman's Wharf och hamnkvarteren och tog oss bort till Table Car turntable, där de gamla spårvagnarna vänds för hand. Vi tog en tur upp för kullarna med den klassiska Powel-Market spårvagnslinjen. Och ja, man får faktsiskt hänga på sidorna precis som de gör i alla filmer :) - och man behöver inte skriva under något papper om att man åker med språvagnen på egen risk innan man går ombord!



Efter en titt på världens brantaste gata, Lumbard Street, som numer är världens krogigaste, blev det lunch i gallerian Westfield vid Union Square. Vi kan varmt rekomendera Deli-butiken. Mums...

Ett besök på Apple Store resulterade i en ny iPod. Vi tod därefter en tur i China Town och gick till Golden Gate Fortune Cookies Bakery. Här föds Fortune Cookies, eller i alla fall den goda sorten och inte sådana där torra tråkiga saker man brukar få på snabbmatsställen. Vi möttes av en gammal kinesisk man. Ninndill tyckte han var lite läskig när han röt obegripliga saker på knappt förståelig engelska. Han dock delade ut en massa gratisprover av runda nybakade varma kakor - dvs innan de formats till fortune cookies. Vi köpte i alla fall en påse kakor med chokladsmak och satte oss på närmaste Starbucks för en eftermiddagsfika. Latte och lyckokakor är en bra kombination. En av våra fortunes löd att vi idag skulle lyssna på vår spontana sida. Något som vi anammat fullt ut.

Efter lite mer åkande med spårvagnarna upp och ner för de branta kullarna, besökte vi Top of the Mark, dvs utsiktsvåningen högst upp på Mark Hopkins and Fairmont Hotel. Det är gratis att åka upp, eller man kanske kan säga att det kostar runt 10 dollar, men då ingår ett glas vin i baren och ett bord med en fantastisk utsikt över hela staden och San Francisco Bay.

Efter lite vila på hotellrummet (dvs Kadojkan var tvungen att leka lite med sin nya iPod), kom vi på att det skulle vara roligt att se en musikal och kom fram till att Wicked spelas här just nu, varpå vi beslutade oss för att köpa biljetter till i morgon kväll. Vi begav oss till Teatern, och i kön insåg vi att kvällens föreställning började om en halvtimme. Det fanns biljetter till den, så vi beslutade att ta dem istället. Innan föreställningen började kastade vi i oss middag på närmaste Burger King. Kadojkan har helt anammat det här med den gröna livsstilen som förespråkas i Kalifornien, och kastade alla rester i återvinningssoporna. Även den röda plastbrickan fick följa med...

Nu hemkomna efter att ha tittat på Wicked - som var grym, kan vi helt enkelt bara konstatera att det här med spontanturistandet var ett vinnande koncept.

Read more...

Gilroy Girls

Monterey, CA - Gilroy, CA - San Francisco, CA

Vissa dagar är man mer motiverad än annars att stiga upp. Idag var en sådan dag. Idag bar det nämligen av till Gilroy Premium Outlets. Vi var helt inställda på att göra av med massor med pengar och komma hem med massor av roliga saker. Tänk att precis så blev det. Men faktiskt med rätt mycket pengar kvar.

Outlet-byn med affärer var rätt stor och utspridd så det tog ett tag att ta sig runt. Det fanns också många affärer som vi inte var intresserade av så på det hela taget blev det rätt mycket promenerande också. De trötta fötterna vittnar om det.

Vi vill inte avslöja alla fynden, det är en del presenter, men det blev också klänningar, tröjor, skor och väskor. Kul! 8 (ja, åtta!) timmar senare var vi så trötta att vi knappt hittade tillbaka till motorvägen. Den tog oss till slut i alla fall mot San Francisco. Ett litet middagsstopp på vägen gjorde att Kadojakn äntligen fick den mexikanska såsen Mole som hon längtat och tjatat om de senaste veckorna. Mole är en sås med 36 ingredienser (varav en är choklad!) och smaken är svår att förklara mer än mycket god. Inte alls så kryddstark som man kan tänka sig så prova gärna nästa gång du ser det på en meny.

Vi kom till San Fracsisco ganska sent, hittade hotellet med hjälp av GPS och några bussfiler. Hotellet ligger bland i kvarteren kring Union Square, precis innanför portarna till China Town. Mitt i smeten av allt vi vill se. Vi har dock inte sett så mycket av staden än - bara tagit reda på var närmsta Strarbucks ligger :)

Read more...

Happy 4th of July!

Salinas, CA - Monterey, CA

Okej, vi ska inte berätta var vi åt frukost men vi kan berätta att en av de andra kunderna trodde att vi var systrar och önskade oss glad fjärde juli. Undrar om det är ett tecken på att vi rest ihop länge nu - att vi börjar se ut som att vi är släkt. Vi glömde fråga vem av oss som då skulle vara äldst... :-)

Efter frukost körde vi direkt till Monteray och Monterey Bay Aquraium. Det är ett av världens bästa akvarier och vi gillade det mycket. Kadojkan blev väldigt facinerad av hur det stora stimmet med sardiner simmade runt barakudorna och Ninndill tyckte bäst om uttrarna. Vi blev båda förvånade över hur mjuk en sjögurka kan vara och att en sjöstjärna som känns så hård, verkar kunna böja sina armar lite hur som helst. Efter en liten tur i butiken gick vi ut och insåg att det gått rätt många timmar. Tiden går fort när man har roligt.

Vi ni också titta lite på uttrarna så ha de en engen web-kamera:
http://www.montereybayaquarium.org/efc/efc_otter/otter_cam.aspx

Vi lärde känna Monterey lite bättre genom att hitta vårt hotell inne i stan och sedan gå ett varv. Vi gick runt på Fisherman's Warf, köpte glass, tittade på sälarna som bor inne i hamnen, lyssnade på trummuppvisning och tittade på folk. Stämmninen var på topp och vi gillade genast staden. Jämfört med vår förra erfarenhet av nationaldagen här i USA så firade de mer här på västkusten - med picknick, bad eller som vi: ett besök på akvariet.

Vi tyckte så mycket om akvariet att vi tog en tur till framåt kvällen, biljetterna gällde för inträde hela dagen. På kvällen var det lite mindre folk och uttrarna var på mer lek-humör. Dessutom var det vinprovning och jazzmusik. Mycket trevligt att utnyttja akvariet så.

Kvällens höjdpunkt var dock Avatar i 3D på IMAX-bion. Kadojkan hade inte sett den och Ninndill ville gärna se den igen. Två och en halv timme senare var vi mycket nöjda med filmen, och önskade oss både en lite drake att flyga runt på :)

Vi gick genom Monterey hem och blev lite besvikna på nattlivet, två engelska pubbar var allt vi hittade så kvällen blev ganska lugn. Men vi måste ju ladda inför morgondagen, mer om det senare....

Read more...

Dagen då adjektiven tog slut

San Simeon, CA - Big Sur, CA - Salinas, CA

Om vi har sagt att Hignway 1 varit vacker tidigare, så räcker "vackert" inte längre till för att beskriva dagens vyer och upplevelser. Adjektiven räcker helt enkelt inte längre till. Highway 1 från San Simeon upp mot Monterey Bay måste helt enkelt vara paradiset på jorden. Sträckan, som brukar benämnas som Big Sur, har beskrivits som det mest storslagna mötet mellan land och hav i världen. Vi kan bara hålla med.

En av de absoluta höjdpunkterna var Ragged Point Inn, där Doctor Caffeine förutom att erbjuda en fantastisk utsikt även gav oss varsin latte. Vi blev lite avundsjuka när han berättade att han och hans fru turistat här för 4 år sedan, varpå de genast åkte hem till Lake Tahoe, packade väskorna och flyttade till Big Sur för att öppna hotell, restaurang och espressobar.


Vi hälsade även på hos en elefantsälsfamilj, som låg på stranden och fick tiden att gå. Undrar just vem som hade roligast. Vi som tittade på dem, eller de som tittade på oss.

Varje krök av den smala vindlande vägen bjöd på än mer hänförande vyer. Bixby Creek Bridge byggdes 1932 och är 79 meter hög. Det var här som Highway 1 utnämndes till den första naturskönavägen i Kalifornien. Vi kan bara hålla med!

Om paradiset finns på jorden, så ligger det längs med Highway 1. Vi hittade en liten udde, som inte går att beskriva med ord. Bilderna gör det inte rättvisa, men ni kanske får ett humm om vad vi menar.

När vi hade ont i ögonen av allt fint som vi sett begav vi oss mot nattens motell i Salinas. Kvällen bjöd på sportunderhållning i form av Kaliforniens ungdomsmästerskap i Softball. Vi såg South Hills Stars slå Velocity. Vi vet dock inte riktigt hur det gick till. Reglerna verkar skilja sig både från brännboll och baseball, men Stars-tjejerna såg i alla fall gladast ut när matchen var slut, så vi tror att de vann :)

Till vår lycka och stora förtjusning insåg vi att det fanns ett Olive Garden i stan. För er som har läst vår förra blogg, vet att vi har många glada minnen från denna restaurang (http://ninndillkadojkan.blogspot.com/2008/06/sweet-home-alabama.html). Vi kan bara meddela att vitlöksbröden fortfarande ser ut och smakar som korvbröd med vitlökspulver på, att maten är fortfarande god men att Italien inte heller ligger i Kalifornien.

Read more...

The Enchanted Hill

Santa Barbara, CA - Pismo Beach, CA - San Simeon, CA

Vi lämnade Santa Barbara ganska tidigt och gav oss ut på vägarna. Även idag var det många "oj vad fint" och "kolla där då". Highway 1 tog oss norrut längs kusten och snart var vi utanför det tätbebyggda LA-området.

Hotellets frukost hade lite mer att önska, så dagens första stopp blev på vad ni vad i Pismo Beach. En supergullig liten kuststad med massor med surfare och inte alls lika fancy som Santa Barbara och Malibu. Bredvid Starbucks fanns även ett apotek och vi gjorde ett litet studiebesök. Den egentliga anledningen till besöket var dock de utslag som Kadojkan fått på benet för några dagar sedan. Trots ihärdig behandling med antihistaminer och kortisonkräm har de inte blivit så där speciellt mycket bättre. Den trevliga farmacevten på apoteket diagnistiserade det som utslag av Poison Oak. Vår gissning är att denna Poison Oak härstammar från Yosemite, och att utslagen kom då Kadojkan satte på sig samma byxor som hon hade på sig när vi red i bergen. Jaja, vi köpte lite mer antihistaminer och en kräm som de rekommenderade. Skulle tydligen ta ett par veckor för att läka. Det verkar vara en bra kräm, för det har redan slutat klia.

Ganska snart var vi i San Simeon, en liten by längs kusten som knappt hade funnits om det inte varit för Mr W. R. Hearst. Denna tidningsmogul följde sina drömmar och byggde sina drömmars slott uppe i bergen. Man ser det knappt från vägen men det är verkligen värt ett stopp. Vi började vår rundtur med en film om mannen och varför han byggde detta galna slott högst upp på ett berg ovanför Stilla Havet, en plats han kallade "The Enchanted Hill".

Efter det var det dags för en nästan två timmar guidad rundtur där vi fick se många vackra byggnader, två pooler, tennisbana och många antikviteter från hela världen.

Bildtext: Ninndill och Kadojkan framför ett att slottets gäststugor.

Det är amerikas variant av europeisk lyx. Mycket guld, fina tapeter, möbler och lite för mycket av allt överallt. Det byggdes på 1920-och 30-talen och består av gamla europeiska artefakter som bygdes in i den "moderna" byggnationen. Gamla grekiska kolonner, spanska kyrkoföremål och palmer från Kanarieöarna importerades och sattes samman i detta galna och gigantiska bygge.

Det som vi tyckte bäst om var att Mr Hearst inte bara byggde det för sig själv och sin familj utan bjöd in alla som var något på den tiden. Alla tidningsmänniskor, bankägare och framför allt filmstjärnor fick komma hit för längre eller kortare vistelser. De verkar ha haft väldigt roligt i alla gästrum och pooler, i biografrummet, biljadrumet, biblioteket, trädgårdarna och matsalarna. Vi kände att vi gärna varit gäster på stället. Och Mr Hearst verkade vara en mycket sympatisk människa.

På Mr Hearst tid hade han även ett privat zoo i anslutning till slottet. Detta är idag obefolkat, men ättlingar till några av djuren lever och frodas fortfarande på slottets ägor.

Läs mer om Hearst Castle här: http://www.hearstcastle.org/

Vi var tvugna att hämta oss från all denna lyx och bor i den lilla byn San Simeon, det enda som finns här är motellen på rad med varsin restaurang, vår har karaoke ikväll men inget som lockade oss. Det bästa med vårt rum är dock utsiket över havet - även från sängen.

Read more...

Hello again Highway 1

Los Angeles, CA - Santa Monica, CA - Oxnard, CA - Santa Barbara, CA

I morse lättade vi ankar från Los Angeles, detta är ju en roadtrip och vi kan inte ligga stilla på samma ställe hur länge som helst. Vi fortsatte längs vår kompis-väg, Highway 1, norrut längs kusten och var snart i Santa Monica.

I Santa Monica gick vi ut på den kända piren och till vår förtjusning insåg vi att detta var slutet på en annan av våra kompis-vägar, Route 66. Tänk att det skulle ta oss två år att komma från starten i Chicago till slutet i Santa Monica. Piren är ett nöjesfält och turistfälla. Själva stranden och dess badvakter är förebilden för TV-serien "Baywatch". Den enda räddningsaktion vi bevittnade var den av en stackars säl som var nästan halvvägs över parkeringen.


Efter en liten tur på gågatan i centala Santa Monica med liten provsmakning av lokala specialiteter, dvs frusen yogurt med topping och frappuchino från en kedja vi beskirivit förut, körde vi vidare längs kusten.

Det var knappt att vi kunde ta in all den fina utsikten mellan berget och havet. Bilderna gör det inte rättvisa. Vattnet är blåare, bergen högre och musiken på radion bättre.



Vi cruisade därefter genom Malibu och tittade på många fatastiska hus längs stranden. Denna stad är en av många filmstjärnors favorittillhåll, men vi såg inte en enda idag heller. Vilket är nog precis vad det vill, många av husen har nämligen ganska anonyma ingångar från vägen men öppnar upp sig med stora verandor ut mot havet. Ja, husen är precis lika fina som ni tror.

I Oxnard började Kadojkans mage kurra och lunch köptes och intogs på stranden. Vi hittade på så vis en litet samhälle i Mandalay Shores med många fina hus varav flera var till salu. Vi var lite sugna på att lägga ett bud på ett som såg bra ut, men överlåter det till er som har 3-4 miljoner dollar över.

Innan vi visste ordet av var vi i Santa Barbara där vi hittade ett litet, helt nyrenoverat inn. Vi känner oss som hemma eftersom det är inrett med IKEA-möbler. Vår kvällstur av Santa Barbara innefattade inte de centra delarna eller någon pir, utan istället en pappersaffär (där vi köpte saker till våra scrapbooks som ska göras efter resan) och en bra matvarubutik (där vi köpte kvällsmat som intogs på rummet).

Read more...

Kommentera mera!

Efter lite fix och trix så kan nu alla skriva en kommentar - utan att behöva registrera sig någonstans.

Så nu är det bara att kommentera så mycket ni vill.

Read more...

Going up to downtown

Los Angeles, CA

Planerna för dagen var lite vaga. Det enda säkra var att vi skulle äta frukost. Som vanligt hamnade vi på Starbucks och Starbucks för dagen låg i Downtown Long Beach. Efter en timme i Starbucks sköna fåtöljer med varsin härlig Stabucks-latte och Starbucks-bagel beslutade vi att åka till "stan". Dvs Downtown Los Angeles.

Väl i Downtown LA fortsatte vi vår tradition med att åka upp i saker. Denna gången 27 våningar upp i City Hall. Att komma in i City Hall kostade inget, det enda som krävdes var en passage genom en säkerhetskontroll. Sedan blev vi släppta fria att vandra omkring som vi ville i detta hus. Lite konstigt... LA City Hall är förövrigt det hus som använts som The Daily Planets kontor i serien om Stålmannen. Lite roligt är att LA Times huvudkontor ligger på andra sidan gatan.

Från 27 våningen har man en vidsträckt syn över hela Los Angeles-området. Detta bland annat för att det finns väldigt få höga hus i staden till följd av jordbävningsrisken. för er som ännu inte fattat det, så är LA en väldigt stor stad, och då menar vi inte bara befolkningsantal utan även yta. Stor-LA sträckte sig därför så långt vi kunde se.

Lunch blev det i Grand Central Market. Resans hittills roligaste lunch. Grand Central Market är ett ställe där man kan köpa mat från hela världen. Vi provade mexikansk snabbmat. Kadojkan fick "Tostadas" och Ninndill "Gorditas". Vi vet inte riktigt vad det var. Men det var gott. För övrigt lyckades Kadojkan beställa ett halvt hav med Cola Light.

Sen tog vi en tur med världens kortaste järnväg/bergbana - "Angels Flight". Efter att ha varit stängd i många år efter en olycka, har den nu restaurerats och öppnats igen. Hittills resans billigaste biljett - 25 cent för en enkel resa. Vilket är ungeför 1 cent per meter.

Därefter gjorde vi besök i Walt Disney Concert Hall, där Los Angeles filharmonikerna har sin vinter-hemmaaréna. Sommartid håller de ju till på Hollywood Bowl. det var ett mycket fint hus i stål, trä och glas. Vi blev dock lite trötta och behövde lite fika. Gissa var? Det blev därmed dags för dagens andra Starbucks.

Sen åkte vi hem till vår lilla båt och utforskade den lite närmare. Den är ju faktiskt ändå en turistattraktion som det står om i vår guidebok. Den var fin med många art deco-detaljer och ger ett humm om hur det var att åka båt över Atlanten på 30 och 40-talen. Tänk er en liten moderna variant av Titanic (http://www.queenmary.com/. Vi föredrar dock dagens jetplan och KLM för vår hemfärd. För övrigt så bor vi granne med en annan turistattraktion - en rysk attackubåt.
Middag intogs på andra sidan vattnet med utsikt över vår fina båt. Vi kan varmt rekommendera restaurang Parker's Lighthouse i Long Beach shoreline Village.


ps. Hur många gånger har vi nämnt Starbucks i dagens inlägg?

Read more...

Take me out to the ball game!

Los Angeles, CA

Idag har vi sightseeat, med bil. Något annat sätt går knappt i den här staden. Vi insåg att Los Angeles området nästan är lika stort som hela Skåne, fast med motorvägar kors och tvärs. Det är mycket bra att vara två som kan läsa skyltar och leta rätt avfarter. Det är inte alltid logiskt eller kan uttydas från kartan.

Vi började nära hemmet i Long Beach - och ja, stranden är lång. Vi såg många fina hus och trevliga små butiker. Det blir nog en liten tripp dit igen innan vi åker vidare. Sen begav vi oss norrut till Beverly Hills, 902 10. Vi hoppade de över de guidade turerna för att se kändisarnas hem, utan körde istället en egen liten runda bland kullarna. Vi såg många stora grindar och skyltar om beväpnade vakter. de enda människorna vi såg var vaktmästare och trädgårdsarbetare. Men inga kändisar, tror vi i alla fall. Roligast var den lilla mexikanska kvinnan i rosa hembiträdesuniform som var ute och rastade en liten hund. Det såg precis ut som i en film. Vi som trodde att vi lämnade den världen igår på Universal Studios.

Efter en tur runt Rodeo Drive och de fina butikerna där åkte vi vidare längs med Sunset Boulevard mot Hollywood Boulevard. Detta är gatan med den mest kända trottoaren i världen. Ni vet den med alla stjärnor. Vi såg många kända namn och ännu fler okända.

Efter en snabbtitt på andra turistställen längs gatan, t ex Mann's Chinese Theater och Kodak Theater (där Oscarsgalan äger rum) åkte vi vidare på motorvägarna i rusningstrafiken. Nu var vårt mål Anaheim i de östra delarna av stan.

Anaheim är hem för LA Angels - vårt nya favoritlag i baseball. Denna kväll var motståndet Texas Rangers. Tre timmar av spänning, en home-run och 38 500 fans senare gick Angels hem som vinnare! Det som var mest uppseendeväckande var att i landet där 16-åringar kör bil och 18-åringar får inneha skjutvapen, fick vi som 29-åringar inte ens köpa alkoholfri öl. Ja, i alla fall inte med svenska körkort som bevis på vår ålder, de krävde pass (och våra låg hemma på hotellet).

Read more...

There is no business like showbusiness

Los Angeles, CA

Vi vaknade upp på båten efter en natts god sömn. Efter frukost påbörjade vi resan mot dagens äventyr. Eftersom Los Angeles är en VÄLDIGT stor och utbredd stad blir det oftast en ganska lång resa oavsett var man ska. Just i dag skulle vi till Hollywood och Universal Studio, men tog en liten avstickare till Anaheim på vägen dit. Anledningen till detta avslöjas i morgon

Universal Studios ligger uppe i Hollywood Hills, och det kan inte bli mer showbusiness än så här. I Universal Studios har många av dina favoritfilmer spelats in. Vi började besöket med studio tour, där vi fick se många inspelningsplatser. Sammanfattningen är: Tro inte på vad du ser! Samma gata kan vara London, Paris, Chicago eller New York – Allt beroende på vad som behövs just idag. Men över hustaken ligger alltid Hollywood Hills i bakgrunden.


Just idag när vi åkte igenom en till synes vanlig villagata spelades där in Desperate Housewives. Fast vi så inte en enda kändis, bara en massa scenarbetare som åt lunch i de desperata hemmafruarnas trädgårdar.

Förutom studioturen, är Universal en nöjespark, men det finns inte så många berg-och-dalbanor och radiobilar. Istället är det temaavdelningar från olika filmer och serier. Våra favoriter var The Simpsons, Shrek och Terminator 2. Alla barnens favorit verkade dock vara Nicke Nyfiken, som hade en lekpark av sällan skådat slag. Tips till småbarnsföräldrar: Ta med badkläder och handduk!

När parken stängt och vi trodde att det var dags att åka hem, hamnade vi istället på den så kallade ”City Walk”, en shopping och restauranggata som Universal mycket passande lagt mellan själva parken och parkeringshuset. Middag blev det på Forrest Gump’s egen räkrestaurang ”Bubba Gump Shrimps”. Gott!
Sen körde vi hem på motorvägsnätet och förundrades än en gång över hur stor den här staden är. Helt enkelt en stad man MÅSTE ha bil i.

Read more...

Vi kastar ankar i Los Angeles

Newport Beach, CA - Los Angeles, CA

Eftersom vi var så "happy" igår, var vi lite "sad" i morse och checkade ut från hotellet med morse med 5 minuter till godo. Men med lite frukost i magen och souvernirer i påsar kändes allt mycket bättre och vi länmnade denna lilla pärla och fortsatte norrut längs med Highway 1 mot Los Angeles. Vi passerade det ena surfarmeckat efter det andra. Det enda som störde harmonin var ett antal oljeborrplattformar ett stenkast från stranden.

Vår första anhalt i Los Angeles var Long Beach, där det ligger en stor gammal atlantångare för ankar, Queen Mary, som numer har restaurerats till hotell. Vilket passade oss bra och vi checkade in för fyra nätter. Vi fick en 2-rums svit med med många tidstypiska detaljer från fartygets glansdagar, t ex 4 kranar i dushen - varmt eller kallt sötvatten respektive havsvatten. För första gången behöver vi inte heller bråka om fjärrkontrollen eller badrummet. "Lyxsviten" kom med dubbla uppsätttningar av allt.

Sedan tog vi oss an det mycket omfattande motorvägssystemet i Los Angeles. En timme och ett par omvägar senare var vi framme i Hollywood Hills och parkerade bilen vi Hollywood Bowl inför kvällens konsert - Buena Vista Social club och Goldfrapp. Vi tog seden dit vi kom och hade med oss picknick som intogs före och under konserten .

Vi blev lika imponerade av Hollywood Bowl-bygget och utsikten från våra platser, som av artisterna. Utsikten innehöll bland annat den kända Hollywood skylten.

Konserten var mycket trevlig och stämningen på läktaren på topp. Några timmar senare körde vi nöjda och glada hemmåt mot vår båt. Skepp och Hoj!

Read more...

Hello Highway 1 (eller "...och sanden blev till hav...")

San Diego, CA - La Jolla, CA - Carlsbad, CA - Newport Beach, CA

Vi åkte från San Diego i morse, men stannade snart för att både mata bilen och oss själva på Chevron respektive Starbucks.

Vi åkte upp längs med kusten och första anhalten var den lilla söta juvelen La Jolla (uttalas "La Hoya"), som vi genast blev förälskade i. Vi tog en liten tur längs med stranden genom staden och såg allt från bröllopsförberedelser till sälar.


Vi forttsatte sedan uppåt längs med kusten på Highway 1, med havet som trogen följeslagare på vår vänstra sida och vid Carlsbad blev vi hungriga. På Kadojkans inrådan var det tvunget att bli seafood. Vi stannade vid North Beach i Carlsbad på restaurang Vigiluccis Seafood & Steakhouse, och åt resans i särklass godaste lunch med den bästa utsikten. Mums!


Efter den gudomliga lunchen tog vi en tur längs med stranden och tittade på folk, surfare och badvakter. Alla våra "fördommar" och förutfattade meningar om Kaliforniens kust besannades, vad gäller t ex surfare, badvakter, hemmafruar och lyxvillor. Ninndill såg även en massa söta hundar som hon blev kär i och längtade lite extra efter Lakrits. Sen körde vi vidare norrut genom många fina kuststäder, t ex Laguna Beach, tills vi till slut nådde dagens mål; Newport Beach i Orange County. Newport Beach är staden för "The Rich and Famous" och ser precis ut som i TV-serien "The O.C.". Vi fick tyvärr inte hälsa på hemma hos familjerna Cohens, Roberts eller Cooper. Alla stora fina hus uppe längs med bergssluttningarna låg innanför taggtrådsstängel och överkakades av stora arga vakter.

Efter ett kort pit stop på Newport Channel Inn (vårt härbärge för natten) blev det en prommenad längs med stranden nedanför alla fantastiskt fina strandhus längs med Newport Beach bort till Newport Pier. Frösakull och Tylösand - Släng er i väggen. Newport Beach slår det mesta :) På The Crab Cooker fick vi middag i form av skaldjur i världsklass. Om ni någonsin kommer till Newport Beach, kan vi varmt rekommendera The Crab Cooker, de har fantastisk seafood och söta servitriser i likadana kjolar och härlig atmosfär (och då menar vi inte á la Hooters). Men tyvärr ingen efterrättsmeny. Du betalar för maten, inte för linneservetter och kristallglas.

Efter middagen utforskade vi Mojitoutbudet i Newport Beach, vilket visade sig vara ganska skralt. Men, vi lyckades till slut, på fjärde försöket. Slutet gott. Allting gott! HAPPY!!!! (som Kadojkan mycket talande uttryckte det).

God Natt och Puss och kram från The O.C.

Read more...

Vår sydligaste punkt

Riverside, CA – San Diego, CA

Dagens första observation kom precis utanför motelrumsdörren: Gud vad skönt att det inte är kokhett ute. Vi har verkligen lämnat öknen, nu är det mer normala 25 grader ute.

Det är inte en speciellt lång biltur från Riverside till San Diego så vi var där redan innan lunch. För omväxlingens skull började vi med att hitta ett ställe att bo på och till slut så hittade vi ett motell på Hotel Circle. Det är precis vad det låter som – en gata med bara hotell och motel. Det ligger på bra avstånd till stadens två stora turistattraktioner: Sea World och San Diego Zoo.

Vi hopade över båda dessa och begav oss till Balboa Park. En park som härstammar från Panama-California världsutställningen 1915. Det var en mycket fin park med en mycket trevlig liten gratis busstur mellan parkeringen och de olika delarna av parken. Just vår buss kördes av Kathy, som var halv-svensk/halv-ungersk och pratade i ett och berättade om de olika museerna vi körde förbi. Bland annat finns här ett naturhistoriskt museum, ett Aerospace museum, ett par konstmuseer och den så kallade International Village med hus som är tillägnade 27 olika länder. Vi hittade bland annat Finland, Spanien och Tjeckien.

Vi valde dock att besöka Reuben H Fleet Science Center där vi lärde oss mer om lika naturfenomen, praktiska byggnadsproblem (vi byggde en modell av vårt framtida Las Vegas-hotell om vi någon gång skulle få för oss att inte längre jobba som apotekere...) hotell och varför delfiner har tänder. Det bästa var dock IMAX teatern där vi såg en film om Hubble-teleskopet. Det är alltid lika maffigt att se film i IMAX format, stort och detaljrikt. Perfekt för en film om rymden.

Vår utforskning av San Diego fortsatte ner till Gas Lamp District. Ett gamalt ruffkvarter som nu är upprustat och blivit stadens nöjescentrum. Gatorna var fulla med mysiga restauranger, barer med live-musik och små butiker. Vi åt god indisk mat och gick runt och tittade på byggnader och folk. Mycket trevlig atmosfär och härligt kvällsliv!

Vårt omdöme är att San Diegon är en väldgit trevlig stad med ghärlig atnosfär och mysigt kvällsliv. Balboa Park och Gas Light District är tfvå måsten om ni någon gång besöker staden. I bukten utanför staden löiger Coronado Island. Här finns även en av USA's största marinbaseroch det sägs att ön även har en av landets 10 bästa stränder. De andra 9 finns tydligen på Hawaii. Vi hoppade dock över Coronado, men vi såg en väldans massa asiatiska flottbesättningsmän som var på besök i staden. De var alla mycket prydliga i vita kostymer och skot, samt svarta väskor.

Read more...

Rosie and Rubidoux

Las Vegas, NV - Barstow, CA - Riverside, CA - Rubidoux, CA

Så var det då till slut dags att checka ut från vårt favorithotell, The Mirage, och betala den stora hotellräkningen och bege oss tillbaka genom öknen igen till Kalifornien. Vad gäller räkningen slapp vi i alla fall diska oss hem. Det hade tagit en stund...

Med en Starbucks-frappuchino var i handen tog vi oss an den idag 106-grader varma Mojaveöknen. Ni vill inte veta hur varmt det är i Celsius.

För att verkligen lära känna öknen ordentligt, stannade på Dessert Discovery Center i Barstow. Det roligaste där var Sköldpaddan Rosie, som smart nog hade lagt sig i vattet i skugan under ett näckrosblad.Bara huvudet stack upp. Kan du hitta Rosie?


Från Barstow tog vi I-15 mot Los Angeles-området och hittade ett motell i Riverside, mitt i universitetets campusområde. Väldigt trevligt, trots att många av studenterna åkt hem för sommaren.

Kvällen spenderade i grannstaden Rubisoux. Vi var där för att se på film i en Drive-In biograf men eftesom vi var lite tidiga tog vi en tur i området. Vi råkade på ett baseballag i little league som hade kvällsträning. Mycket trevligt att få sitta och titta på, vi försökte få lite tips för att bli bättre i brännboll men det gicvk inte så bra.

När biografen öppnat och vi köpt på oss popcron såg Knight and Day, som hade premiär. Den var bra. Rekommenderas! Som bonus fick vi även se The A-Team. Den var rörig. Vi var trötta. rekommenderas inte.

Read more...

Leaving Las Vegas

Leaving Las Vegas
Efter 3 dagar i staden som aldrig sover (eller det kanske är New York…) tänkte vi att det är dags att sammanfatta.

Först och främst – Las Vegas är så amerikanskt det kan bli. Allt är STORT! Hotellen, casinona, drinkarna, hamburgarna, showerna, poolerna. Helt enkelt allt! Det är så långt ifrån småvägarna och lugnet i Yosemite och Gold Country som man kan komma.

Vi har trivts och haft det jättebra. Men 3 dagar är ungefär så mycket man orkar med. Vi är jätteglada att vi åkte hit och kan varmt rekommendera alla att göra det någon gång i sitt liv. Det går helt enkelt inte att beskriva vad Vegas är och göra det rättvisa. Vegas är en stad som är uppbyggd bara för att roa besökarna. Allt är genomtänkt. Det finns något för alla. Om det så är Casinona som lockar, poolerna, maten, showerna eller om man hellre vill gå på spa, museer, nattklubbar eller vad som helst, så kan Vegas erbjuda just det du vill ha. Att bara spendera en kväll (eller kanske fem kvällar) med att gå längs med The Strip och titta på och besöka de olika hotellen är en upplevelse i sig.

Mirage Tribute
Så här när vi har spenderat 3 dygn i The Mirage’s välkomnande händer tänkte vi att det skulle passa bra att hylla vårt nya favorithotell. Det har varit fantastiskt och vi är supernöjda med att vi valde just Mirage. Förutom läget (mitt på The Strip) och priset, var servicen utmärkt och rummet (deras standardrum) jättefint. Sängarna var alldeles alldeles underbara – speciellt lakanen (har vi sagt det förut?). Kadojkans första kommentar var att hon ville hångla med kuddarna :-). Inredningen var stilfull och vi hade gärna tagit med inredningen hem, speciellt badrumsspegeln och TV:n (ja, förutom sängarna då…). Det var ett fantastiskt poolområde med jättebra service och servitriser som gick runt och kunde fixa allt du ville. De hade ett bra gym och giftshop och parkeringsservice. En cool vulkan utanför som hade utbrott varje timme – och allt ingick vår Resort Fee.

När vi för någon månad sedan satt och skulle välja hotell kände vi oss minst sagt lite förvirrade. Hur ska man veta var man ska bo? Men för alla som har tänkt sig en tur till Las Vegas kommer här lite tips baserade på våra egna empiriska upplevelser, för vilket av alla dessa gigantiska hotell längs The Strip man ska välja:

• Det är bra att bo någonstans relativt i mitten längs the Strip. Där händer det mest roliga saker och det är mycket folkliv. Tänk på att ”Strippen” är lååång och Vegas är varmt. Inte roligt att gå kilometervis i gassande solsken och 40 graders värme för att komma dit man vill.
  
• Längst ut i kanterna av The Strip, i alla fall framför allt i de norra delarna finns det ganska många ”ödetomter” mellan hotellen och det känns inte som de allra trevligaste områdena att gå i på kvällen.
  
• Enligt våra empirska preferenser bör man välja ett hotell som ligger någonstans mellan Circus Circus i norr och Mandalay Bay i söder, men som sagt ”centralt” är bra.
  
• Just nu håller Tropicana på att bygga om, så om du tänkt dig till Las Vegas närmaste året – välj något annat. Tropicana har även ganska lågt till tak i sitt casino, så man kan känna sig lite instängd. Ungefär som på en Finlandfärja.
  
• The Venetian är storslaget och ligger centralt, men Ninndills kommentar om lobbyn var ”Slätstruken”. Det kanske egentligen inte var riktigt rätt uttryck, men kontentan var att lobbyn inte var häpnadsväckande på samma sätt som många andra lobbyer och inte särskilde sig från resten av hotellet.
  
• Vi har under vår rundvandring på hotellen kommit fram till att vi inte tycker om hotell vars lobby ligger mitt inne i casinot. Vi föredrar att lobbyn är separerad från casinots blinkande enarmande banditer och pokerbord och att huvudingången inte leder rakt in i casinot utan till lobbyn. Ett par hotell som vi av den anledningen inte tyckte om var New York New York, Paris och The Stratosphere.
  
• Se även till att du väljer ett hotell som har minst ett Starbucks inne i hotellet. Det är visserligen inte så svårt, eftersom det finns på de flesta, men ändå…
  
• Ett annat hett tips är att kolla upp poolområdet och vad som ingår i hotellets ”Resort Fee”. Det är nämligen detta som sätter guldkant på din Vegas upplevelse.

Sist men inte minst, om vi skulle åka tillbaka, skulle vi välja att bo på något av följande hotell; The Mirage, MGM Grand, Bellagio eller Cesars Palace. De är alla klassiska hotell. Storslagna med guldkant. De tillhör de gamla ursprungliga hotellen som inte behöver försöka göra sig till med att låtsas vara något annat än fina hotell och casinon. De behöver inte locka gäster med Eifeltorn, Berg-och-dalbanor, cirkustält eller pyramider. Ett plus till MGM som har en grym shoppinggalleria i hotellet och restauranger som inte ligger i direkt anslutning till det ganska stressande blinket och ljudet i casinot. Och ett extra plus till Bellagio är den fina fontänen utanför, fast det förstås, den kan man ju uppleva även om man inte bor där. Bellagio kändes förövrigt som att det var ett snäpp finare än alla andra. Vi har bott på ett lyxhotell, men Bellagio var ändå finare.

Read more...

Helt enkelt underbart

Las Vegas, NV

Det började bra, nästan sovmorgon tills städerskan knackade, kom in, bad om ursäkt och gick igen. Det är bra att de vill städa vårt rum men inte medan vi sover i det.

Idag var det enligt planen en extra dag - dagar som vi lagt in för att planer inte håller och för att vila oss på. Idag vilade vi oss vid poolen på hotellet. Eftersom det är väldigt varmt, ca 35 grader i skuggan, så var vi inte ensamma. Poolen var jättefin, mangodrinken kall och boken bra. Plötsligt hade vi legat där i fyra timmar. Men lugn - vi låg i skuggan med massor av solskyddsfaktor. Dagens "poolunderhållningen" bestod av de två spännigaste killarna som någonsin vandrat på denna jord, och deras litta harem/fanclub. Hmm... man skulle nog kunna kalla deras beteende för en smula förargelseväckande. Jaja, det här är ju Vegas after all, och det som händer här stannar väl här.

Dagens höjdpunkt tog oss ner till MGM Grand. Där skulle vi se KÁ - en föreställning av Cirque du Soleil. Kadojkan har länge längtat efter at se Cirque du Soleil och fick äntligen chansen. Ninndill hängde gärna på och ingen av oss ångrar oss!

Det går inte att beskriva förställningen. Det närmaste man kan komma är väl någon sorts blandning mellan Matrix, Avatar och Cirkus Cirkör. Fast ungefär tusen gånger om. KÁ har ändrat vår världsbild - vår uppfattning om vad som är möjligt och inte möjligt. Vad människoroppen kan och inte kan göra, vad man kan göra med en scen eller en kostym. Det här är den bästa vi någonsin sett. Alla kategorier. Helt enkelt fantastiskt. Ordet coolt räcker inte på långa vägar. Showen var värd hela resan hit. Då menar vi inte bara de fem timmarna i bil genom öknen, utan även flyget över Atlanten. Om du någon gång kommer att få ens en liten möjlighet att att se detta, så ta den! Oavsett omväg eller pris. Du kommer inte att ångra dig!

http://www.mgmgrand.com/entertainment/ka-cirque-du-soleil-show.aspx

Inatt kommer vi drömma att vi klättrar uppför lodräta väggar och kastar oss i volter ner igen.

Read more...

En dag i solen

Idag har vi tagit det lugnt för att ladda inför den fortsatta resan. Efter sovmorgon i våra sköna sängar hängde vi vid poolen. Det har i dag varit över 100 grader. Ja, Farenheit alltså. Över 40 grader Celsius. Vi hittade en plats i skuggan, så fort en kroppsdel kom ut i solen brändes det och man var tvungen att bada. Det slutade med att Kadojkan var tvungen att stå i skuggan i vattnet vi poolkanten, med boken och och en kall drink på poolkanten.

Det finns andra sätt att undkomma värmen - Att shoppa. Och det är vi bra på. När vi tröttnat på att bada begav vi oss till shoppinggallerian The Miricle Mile, vi vi hittade roliga affärer och en bra italiensk restaurang.

Efter middagen åkte vi till The Stratosphere. Ett högt torn (och hotell och casiono) i den norra änden av the Strip (eller Las Vegas Boulevard). Därifrån hade var det en fantastisk utsikt över Las Vegas, alla hotellen längs The Strip och deras neonskyltar. Det mest häpnadsväckande var dock den skarpa gränsen till ökenen som syntes som en ring runt staden. Konstrasten var enorm och visade än en gång att Vegas ligger mitt ute i ingenstans.

Väl tillbaka på vårt hotel passade vi på att kolla in Mirage spektakel-show; Hotellets alldeles egen vulkan har utbrott varje heltimme under kvällstid.

I morgon är det dags att checka ut, säga adjö till våra underbara sängar, betala hotellräkningen och försöka få tag i vår bil igen och bege oss vidare på vår resa!

Read more...

You can spend your money in a million ways...

Bakersfield, CA - Barstow, CA - Las Vegas, NV

Efter 5 timmars bilresa från Bakersfield, på spikraka vägar genom ett snustorrt ökenlandskap i Mojave möttes vi av de mest osannolika synerna man kan tänka sig - Las Vegas. Staden som inte verkar följa samma lagar som resten av världen och som kan locka fram både de värsta och sämsta sidorna av människor.

Vi kom till Las Vegas mitt på dagen och åkte direkt till vårt hotell, The Mirrage, för att checka in. The Mirrage är precis som de flesta andra hotellen på Las Vegas Boulevard, eller "The Strip", överrösta med lyx, nattklubbar, shower, Black Jack-bord och enarmade banditer. Efter att ha njutit lite av vårt fantastiska rum (som för övrigt kostar mindre än 400 kr/person och dag) begav vi oss på upptäcksfärd av hotellet. Förutom Casinot och det dussintalet restaurangerna och barerna, hittade vi ett Starbucks i hotellfoajén, ett gäng fina butiker, ett fantastisk poolområde och en delfinpark.
Las Vegas är uppbyggt för att man ska göra av med pengar. Förutom casinona finns massor med fantastiska butiker och gallerior, restauranger och barer, gigantiska shower och spa-anläggningar. I princip allt är beläget innomhus, utan fönster till yttervärlden. Och det finns inte en enda klocka i hela staden. Ja, det vill säga förutom på Rolexbutiken i hotellobbyn :)

Under eftermiddagen och kvällen har vi även hunnit med en rundvandring till några av de andra lyxhotellen på the Strip. Vi har bland annat sett Bellagios fontäner, The Venetians kanaler och gondoler, Eifeltonet utanför Paris och berg-och-dalbanan som letar sig ut och in mellan New York New Yorks kända Manhattanhus.

Read more...

What happens in Vegas...

... stays in Vegas!

Read more...

It's all raisins

Modesto, CA - Oakhurst, CA - Yosemite National Park, CA - Bakersfield, CA

I morse belv det en tidig morgon för vi skulle hinna ta oss tillbaka till Yosemite National Park i Sierra Nevada bergen. Vi kom fram fram i god tid till dagens turridning i nationalparken. Till vår lycka var det bara vi två och vår guide med på turen. Vi fick varsin häst; Kadojkan ett vit- och brunfärgat sto som hette Intel och Ninndill ett ljusbrunt sto som hette Teddy. De var båda mycket snälla men passade gärna på att äta lite mellanmål så fort vi passerade en saftig buske. Ninndill tyckte det var lite förvirrande att dessa hästar tränade i västenridning. Med andra ord, kommandona var ungefär de motsatta jämfört med vanlig traditionell styrning. Men hästarna var så snälla och vältränade så det gick alldeles utmärkt i alla fall.

Vi fick se massor med vacker natur och hänslagna utsikter och var uppe på ungefär 6000 fot (ca 2000 m.ö.h.). Hästarna traskade på väldigt duktigt både uppför och nedför VÄLDIGT branta och smala stigar och över ganska djupa forsar.

Välbehålna och glada återvände vi till Larry och hans hästfarm (http://www.yosemitetrails.com/), innan vi begav oss till Oakhurst som ligger strax utanför parkens södra ingång. Där införskaffade vi en picknick-lunch och körde några miles innan vi hittade en trevlig ängsplätt bredvid vägen där vi dukade upp lunchen. Ungefär halvvägs in i måltiden stannade en bil som körde förbi på en liten skogsväg bredvid oss. De vevande ner rutan och meddelade vänligt "Just so you know, there is a bunch of rattle snakes over there. Just be careful okay?". Ungefär 7 sekunder senare satt vi i återigen i bilen och avslutade vår måltid där.

Vår resa tog oss söderut, ner mot fruktodlingarna - och då menar vi STORA fruktodlingar. På båda sidorna av vägen såg vi träd på träd på träd så långt ögat kunde nå. Det var lite svårt att se vilken slags frukt det var på de olika träden men troligtvis äpplen, citrus och kanske några nötter. Men det som var dominerande bland allt annat var russin! Ja, då menar vi inte vindruvor utan russin. Staden Selma är tydligen "raisin capital of the world" och det förstår vi. Dessa vinstockar var inte så prydliga och vällvårdade som de i Napa Valley. Och med en sådan stor och varm sol som följt med oss idag så är det förståligt att det blir russin. Det kända märket Sun-Maid hade en butik men tyvärr var den inte öppen på helgerna så vi fick inga souvenirer från russin-landet.

I natt sover vi i Bakersfield - en stad som säkert har mycket att erbjuda men för oss blev det en kväll på bio. Vi såg på "the back-up plan" - betyg 3 av 5. En typisk tjejfilm, du vet hur den slutar när du ser affischen.

Till sist vill vi önska alla pappor: Happy Fathersday!

Read more...

Vi gräver guld i USA

Sacramento, CA - Eldorado Hills, CA - Angels Camp, CA - Modesto, CA

Igår lovade vi lite mer om Sacramento, och idag har vi lärt att det är gränsen mellan druvor och guld. Så idag har vi rört oss i guldgrävarland.

Vi lämnade Sacranmento i morse och begav oss österut in i det prärieliknande landskapet i Gold Country. Mitt ute i ingenstans ligger en uppbyggd stad, Eldorado Hills, där vi fick bra turistinformation och laddade med förmiddagsfika på Starbucks innan vi tog oss an Highway 49. Highway 49 knyter samman många små föredetta gruvsamhällen. Idag är de antingen uppbyggda till turistattraktioner eller har fått förfalla. Oavsett vilket så var det en mycket vacker väg.

Vi skippade alla muséer om gruvteknik och historiska guldgrävarutrustningar, och begav oss istället till Moaning Cavern utanför Angels Camp. I denna naturliga grotta letade man under guldruschen efterguld, men utan resultat. Istället har man öppnat grottan för besökare som oss. Grottan är totalt 400 fot djup, men vi fick inte komma längre ner än 165 fot eller 234 trappsteg.

Planen var sedan att köra genom Yosemite National Park till parken södra ingång, för att där bo nära morgondagens bokade äventyr. Eftersom denna helgen är den bästa helgen på året att besöka parken. Vattenfallen är som bäst, vädret som finast och skolorna har precis slutat, gick det så där. Efter 1½ timme på fantastiskt natursköna vägar, men branta kurvor och svindlande utsikter, började vi inse att boende i dessa omgivningar blir mycket svårt att hitta.

Vi fick helt enkelt ge upp planen att sova inärheten av parken, och istället vända om och ta oss till närmaste motorväg. Den låg två timmar bort. Där visade det sig att denna helgen även är VÄLDIGT populär för idrottsturneringar. Vilket innebär att samtliga motell är fullbelagda av 13-åriga fotbolls-, baseboll-, och softbollspelande barn. Suck! Vi började fundera på att bo i bilen. Skam den som ger sig. Vi fick det sista rummet. Nu ligger vi här i Modesto och laddar för en tidig morgon, eftersom vi i morgon ska åka 3 timmar tillbaka till Yosemite National Park. God Natt!

Read more...