Going up to downtown

onsdag 30 juni 2010

Los Angeles, CA

Planerna för dagen var lite vaga. Det enda säkra var att vi skulle äta frukost. Som vanligt hamnade vi på Starbucks och Starbucks för dagen låg i Downtown Long Beach. Efter en timme i Starbucks sköna fåtöljer med varsin härlig Stabucks-latte och Starbucks-bagel beslutade vi att åka till "stan". Dvs Downtown Los Angeles.

Väl i Downtown LA fortsatte vi vår tradition med att åka upp i saker. Denna gången 27 våningar upp i City Hall. Att komma in i City Hall kostade inget, det enda som krävdes var en passage genom en säkerhetskontroll. Sedan blev vi släppta fria att vandra omkring som vi ville i detta hus. Lite konstigt... LA City Hall är förövrigt det hus som använts som The Daily Planets kontor i serien om Stålmannen. Lite roligt är att LA Times huvudkontor ligger på andra sidan gatan.

Från 27 våningen har man en vidsträckt syn över hela Los Angeles-området. Detta bland annat för att det finns väldigt få höga hus i staden till följd av jordbävningsrisken. för er som ännu inte fattat det, så är LA en väldigt stor stad, och då menar vi inte bara befolkningsantal utan även yta. Stor-LA sträckte sig därför så långt vi kunde se.

Lunch blev det i Grand Central Market. Resans hittills roligaste lunch. Grand Central Market är ett ställe där man kan köpa mat från hela världen. Vi provade mexikansk snabbmat. Kadojkan fick "Tostadas" och Ninndill "Gorditas". Vi vet inte riktigt vad det var. Men det var gott. För övrigt lyckades Kadojkan beställa ett halvt hav med Cola Light.

Sen tog vi en tur med världens kortaste järnväg/bergbana - "Angels Flight". Efter att ha varit stängd i många år efter en olycka, har den nu restaurerats och öppnats igen. Hittills resans billigaste biljett - 25 cent för en enkel resa. Vilket är ungeför 1 cent per meter.

Därefter gjorde vi besök i Walt Disney Concert Hall, där Los Angeles filharmonikerna har sin vinter-hemmaaréna. Sommartid håller de ju till på Hollywood Bowl. det var ett mycket fint hus i stål, trä och glas. Vi blev dock lite trötta och behövde lite fika. Gissa var? Det blev därmed dags för dagens andra Starbucks.

Sen åkte vi hem till vår lilla båt och utforskade den lite närmare. Den är ju faktiskt ändå en turistattraktion som det står om i vår guidebok. Den var fin med många art deco-detaljer och ger ett humm om hur det var att åka båt över Atlanten på 30 och 40-talen. Tänk er en liten moderna variant av Titanic (http://www.queenmary.com/. Vi föredrar dock dagens jetplan och KLM för vår hemfärd. För övrigt så bor vi granne med en annan turistattraktion - en rysk attackubåt.
Middag intogs på andra sidan vattnet med utsikt över vår fina båt. Vi kan varmt rekommendera restaurang Parker's Lighthouse i Long Beach shoreline Village.


ps. Hur många gånger har vi nämnt Starbucks i dagens inlägg?

Read more...

Take me out to the ball game!

tisdag 29 juni 2010

Los Angeles, CA

Idag har vi sightseeat, med bil. Något annat sätt går knappt i den här staden. Vi insåg att Los Angeles området nästan är lika stort som hela Skåne, fast med motorvägar kors och tvärs. Det är mycket bra att vara två som kan läsa skyltar och leta rätt avfarter. Det är inte alltid logiskt eller kan uttydas från kartan.

Vi började nära hemmet i Long Beach - och ja, stranden är lång. Vi såg många fina hus och trevliga små butiker. Det blir nog en liten tripp dit igen innan vi åker vidare. Sen begav vi oss norrut till Beverly Hills, 902 10. Vi hoppade de över de guidade turerna för att se kändisarnas hem, utan körde istället en egen liten runda bland kullarna. Vi såg många stora grindar och skyltar om beväpnade vakter. de enda människorna vi såg var vaktmästare och trädgårdsarbetare. Men inga kändisar, tror vi i alla fall. Roligast var den lilla mexikanska kvinnan i rosa hembiträdesuniform som var ute och rastade en liten hund. Det såg precis ut som i en film. Vi som trodde att vi lämnade den världen igår på Universal Studios.



Efter en tur runt Rodeo Drive och de fina butikerna där åkte vi vidare längs med Sunset Boulevard mot Hollywood Boulevard. Detta är gatan med den mest kända trottoaren i världen. Ni vet den med alla stjärnor. Vi såg många kända namn och ännu fler okända.


Efter en snabbtitt på andra turistställen längs gatan, t ex Mann's Chinese Theater och Kodak Theater (där Oscarsgalan äger rum) åkte vi vidare på motorvägarna i rusningstrafiken. Nu var vårt mål Anaheim i de östra delarna av stan.
Anaheim är hem för LA Angels - vårt nya favoritlag i baseball. Denna kväll var motståndet Texas Rangers. Tre timmar av spänning, en home-run och 38 500 fans senare gick Angels hem som vinnare! Det som var mest uppseendeväckande var att i landet där 16-åringar kör bil och 18-åringar får inneha skjutvapen, fick vi som 29-åringar inte ens köpa alkoholfri öl. Ja, i alla fall inte med svenska körkort som bevis på vår ålder, de krävde pass (och våra låg hemma på hotellet).

Read more...

There is no business like showbusiness

måndag 28 juni 2010

Los Angeles, CA

Vi vaknade upp på båten efter en natts god sömn. Efter frukost påbörjade vi resan mot dagens äventyr. Eftersom Los Angeles är en VÄLDIGT stor och utbredd stad blir det oftast en ganska lång resa oavsett var man ska. Just i dag skulle vi till Hollywood och Universal Studio, men tog en liten avstickare till Anaheim på vägen dit. Anledningen till detta avslöjas i morgon

Universal Studios ligger uppe i Hollywood Hills, och det kan inte bli mer showbusiness än så här. I Universal Studios har många av dina favoritfilmer spelats in. Vi började besöket med studio tour, där vi fick se många inspelningsplatser. Sammanfattningen är: Tro inte på vad du ser! Samma gata kan vara London, Paris, Chicago eller New York – Allt beroende på vad som behövs just idag. Men över hustaken ligger alltid Hollywood Hills i bakgrunden.


Just idag när vi åkte igenom en till synes vanlig villagata spelades där in Desperate Housewives. Fast vi så inte en enda kändis, bara en massa scenarbetare som åt lunch i de desperata hemmafruarnas trädgårdar.

Förutom studioturen, är Universal en nöjespark, men det finns inte så många berg-och-dalbanor och radiobilar. Istället är det temaavdelningar från olika filmer och serier. Våra favoriter var The Simpsons, Shrek och Terminator 2. Alla barnens favorit verkade dock vara Nicke Nyfiken, som hade en lekpark av sällan skådat slag. Tips till småbarnsföräldrar: Ta med badkläder och handduk!


När parken stängt och vi trodde att det var dags att åka hem, hamnade vi istället på den så kallade ”City Walk”, en shopping och restauranggata som Universal mycket passande lagt mellan själva parken och parkeringshuset. Middag blev det på Forrest Gump’s egen räkrestaurang ”Bubba Gump Shrimps”. Gott!
Sen körde vi hem på motorvägsnätet och förundrades än en gång över hur stor den här staden är. Helt enkelt en stad man MÅSTE ha bil i.

Read more...

Vi kastar ankar i Los Angeles

söndag 27 juni 2010

Newport Beach, CA - Los Angeles, CA

Eftersom vi var så "happy" igår, var vi lite "sad" i morse och checkade ut från hotellet med morse med 5 minuter till godo. Men med lite frukost i magen och souvernirer i påsar kändes allt mycket bättre och vi länmnade denna lilla pärla och fortsatte norrut längs med Highway 1 mot Los Angeles. Vi passerade det ena surfarmeckat efter det andra. Det enda som störde harmonin var ett antal oljeborrplattformar ett stenkast från stranden.

Vår första anhalt i Los Angeles var Long Beach, där det ligger en stor gammal atlantångare för ankar, Queen Mary, som numer har restaurerats till hotell. Vilket passade oss bra och vi checkade in för fyra nätter. Vi fick en 2-rums svit med med många tidstypiska detaljer från fartygets glansdagar, t ex 4 kranar i dushen - varmt eller kallt sötvatten respektive havsvatten. För första gången behöver vi inte heller bråka om fjärrkontrollen eller badrummet. "Lyxsviten" kom med dubbla uppsätttningar av allt.

Sedan tog vi oss an det mycket omfattande motorvägssystemet i Los Angeles. En timme och ett par omvägar senare var vi framme i Hollywood Hills och parkerade bilen vi Hollywood Bowl inför kvällens konsert - Buena Vista Social club och Goldfrapp. Vi tog seden dit vi kom och hade med oss picknick som intogs före och under konserten .

Vi blev lika imponerade av Hollywood Bowl-bygget och utsikten från våra platser, som av artisterna. Utsikten innehöll bland annat den kända Hollywood skylten.

Konserten var mycket trevlig och stämningen på läktaren på topp. Några timmar senare körde vi nöjda och glada hemmåt mot vår båt. Skepp och Hoj!

Read more...

Hello Highway 1 (eller "...och sanden blev till hav...")

lördag 26 juni 2010

San Diego, CA - La Jolla, CA - Carlsbad, CA - Newport Beach, CA

Vi åkte från San Diego i morse, men stannade snart för att både mata bilen och oss själva på Chevron respektive Starbucks.

Vi åkte upp längs med kusten och första anhalten var den lilla söta juvelen La Jolla (uttalas "La Hoya"), som vi genast blev förälskade i. Vi tog en liten tur längs med stranden genom staden och såg allt från bröllopsförberedelser till sälar.


Vi forttsatte sedan uppåt längs med kusten på Highway 1, med havet som trogen följeslagare på vår vänstra sida och vid Carlsbad blev vi hungriga. På Kadojkans inrådan var det tvunget att bli seafood. Vi stannade vid North Beach i Carlsbad på restaurang Vigiluccis Seafood & Steakhouse, och åt resans i särklass godaste lunch med den bästa utsikten. Mums!


Efter den gudomliga lunchen tog vi en tur längs med stranden och tittade på folk, surfare och badvakter. Alla våra "fördommar" och förutfattade meningar om Kaliforniens kust besannades, vad gäller t ex surfare, badvakter, hemmafruar och lyxvillor. Ninndill såg även en massa söta hundar som hon blev kär i och längtade lite extra efter Lakrits. Sen körde vi vidare norrut genom många fina kuststäder, t ex Laguna Beach, tills vi till slut nådde dagens mål; Newport Beach i Orange County. Newport Beach är staden för "The Rich and Famous" och ser precis ut som i TV-serien "The O.C.". Vi fick tyvärr inte hälsa på hemma hos familjerna Cohens, Roberts eller Cooper. Alla stora fina hus uppe längs med bergssluttningarna låg innanför taggtrådsstängel och överkakades av stora arga vakter.

Efter ett kort pit stop på Newport Channel Inn (vårt härbärge för natten) blev det en prommenad längs med stranden nedanför alla fantastiskt fina strandhus längs med Newport Beach bort till Newport Pier. Frösakull och Tylösand - Släng er i väggen. Newport Beach slår det mesta :) På The Crab Cooker fick vi middag i form av skaldjur i världsklass. Om ni någonsin kommer till Newport Beach, kan vi varmt rekommendera The Crab Cooker, de har fantastisk seafood och söta servitriser i likadana kjolar och härlig atmosfär (och då menar vi inte á la Hooters). Men tyvärr ingen efterrättsmeny. Du betalar för maten, inte för linneservetter och kristallglas.



Efter middagen utforskade vi Mojitoutbudet i Newport Beach, vilket visade sig vara ganska skralt. Men, vi lyckades till slut, på fjärde försöket. Slutet gott. Allting gott! HAPPY!!!! (som Kadojkan mycket talande uttryckte det).

God Natt och Puss och kram från The O.C.

Read more...

Vår sydligaste punkt

fredag 25 juni 2010

Riverside, CA – San Diego, CA

Dagens första observation kom precis utanför motelrumsdörren: Gud vad skönt att det inte är kokhett ute. Vi har verkligen lämnat öknen, nu är det mer normala 25 grader ute.

Det är inte en speciellt lång biltur från Riverside till San Diego så vi var där redan innan lunch. För omväxlingens skull började vi med att hitta ett ställe att bo på och till slut så hittade vi ett motell på Hotel Circle. Det är precis vad det låter som – en gata med bara hotell och motel. Det ligger på bra avstånd till stadens två stora turistattraktioner: Sea World och San Diego Zoo.

Vi hopade över båda dessa och begav oss till Balboa Park. En park som härstammar från Panama-California världsutställningen 1915. Det var en mycket fin park med en mycket trevlig liten gratis busstur mellan parkeringen och de olika delarna av parken. Just vår buss kördes av Kathy, som var halv-svensk/halv-ungersk och pratade i ett och berättade om de olika museerna vi körde förbi. Bland annat finns här ett naturhistoriskt museum, ett Aerospace museum, ett par konstmuseer och den så kallade International Village med hus som är tillägnade 27 olika länder. Vi hittade bland annat Finland, Spanien och Tjeckien.

Vi valde dock att besöka Reuben H Fleet Science Center där vi lärde oss mer om lika naturfenomen, praktiska byggnadsproblem (vi byggde en modell av vårt framtida Las Vegas-hotell om vi någon gång skulle få för oss att inte längre jobba som apotekere...) hotell och varför delfiner har tänder. Det bästa var dock IMAX teatern där vi såg en film om Hubble-teleskopet. Det är alltid lika maffigt att se film i IMAX format, stort och detaljrikt. Perfekt för en film om rymden.



Vår utforskning av San Diego fortsatte ner till Gas Lamp District. Ett gamalt ruffkvarter som nu är upprustat och blivit stadens nöjescentrum. Gatorna var fulla med mysiga restauranger, barer med live-musik och små butiker. Vi åt god indisk mat och gick runt och tittade på byggnader och folk. Mycket trevlig atmosfär och härligt kvällsliv!


Vårt omdöme är att San Diegon är en väldgit trevlig stad med ghärlig atnosfär och mysigt kvällsliv. Balboa Park och Gas Light District är tfvå måsten om ni någon gång besöker staden. I bukten utanför staden löiger Coronado Island. Här finns även en av USA's största marinbaseroch det sägs att ön även har en av landets 10 bästa stränder. De andra 9 finns tydligen på Hawaii. Vi hoppade dock över Coronado, men vi såg en väldans massa asiatiska flottbesättningsmän som var på besök i staden. De var alla mycket prydliga i vita kostymer och skot, samt svarta väskor.

Read more...

Rosie and Rubidoux

torsdag 24 juni 2010

Las Vegas, NV - Barstow, CA - Riverside, CA - Rubidoux, CA

Så var det då till slut dags att checka ut från vårt favorithotell, The Mirage, och betala den stora hotellräkningen och bege oss tillbaka genom öknen igen till Kalifornien. Vad gäller räkningen slapp vi i alla fall diska oss hem. Det hade tagit en stund...


Med en Starbucks-frappuchino var i handen tog vi oss an den idag 106-grader varma Mojaveöknen. Ni vill inte veta hur varmt det är i Celsius.

För att verkligen lära känna öknen ordentligt, stannade på Dessert Discovery Center i Barstow. Det roligaste där var Sköldpaddan Rosie, som smart nog hade lagt sig i vattet i skugan under ett näckrosblad.Bara huvudet stack upp. Kan du hitta Rosie?


Från Barstow tog vi I-15 mot Los Angeles-området och hittade ett motell i Riverside, mitt i universitetets campusområde. Väldigt trevligt, trots att många av studenterna åkt hem för sommaren.

Kvällen spenderade i grannstaden Rubisoux. Vi var där för att se på film i en Drive-In biograf men eftesom vi var lite tidiga tog vi en tur i området. Vi råkade på ett baseballag i little league som hade kvällsträning. Mycket trevligt att få sitta och titta på, vi försökte få lite tips för att bli bättre i brännboll men det gicvk inte så bra.

När biografen öppnat och vi köpt på oss popcron såg Knight and Day, som hade premiär. Den var bra. Rekommenderas! Som bonus fick vi även se The A-Team. Den var rörig. Vi var trötta. rekommenderas inte.

Read more...

Leaving Las Vegas

Leaving Las Vegas
Efter 3 dagar i staden som aldrig sover (eller det kanske är New York…) tänkte vi att det är dags att sammanfatta.

Först och främst – Las Vegas är så amerikanskt det kan bli. Allt är STORT! Hotellen, casinona, drinkarna, hamburgarna, showerna, poolerna. Helt enkelt allt! Det är så långt ifrån småvägarna och lugnet i Yosemite och Gold Country som man kan komma.

Vi har trivts och haft det jättebra. Men 3 dagar är ungefär så mycket man orkar med. Vi är jätteglada att vi åkte hit och kan varmt rekommendera alla att göra det någon gång i sitt liv. Det går helt enkelt inte att beskriva vad Vegas är och göra det rättvisa. Vegas är en stad som är uppbyggd bara för att roa besökarna. Allt är genomtänkt. Det finns något för alla. Om det så är Casinona som lockar, poolerna, maten, showerna eller om man hellre vill gå på spa, museer, nattklubbar eller vad som helst, så kan Vegas erbjuda just det du vill ha. Att bara spendera en kväll (eller kanske fem kvällar) med att gå längs med The Strip och titta på och besöka de olika hotellen är en upplevelse i sig.

Mirage Tribute
Så här när vi har spenderat 3 dygn i The Mirage’s välkomnande händer tänkte vi att det skulle passa bra att hylla vårt nya favorithotell. Det har varit fantastiskt och vi är supernöjda med att vi valde just Mirage. Förutom läget (mitt på The Strip) och priset, var servicen utmärkt och rummet (deras standardrum) jättefint. Sängarna var alldeles alldeles underbara – speciellt lakanen (har vi sagt det förut?). Kadojkans första kommentar var att hon ville hångla med kuddarna :-). Inredningen var stilfull och vi hade gärna tagit med inredningen hem, speciellt badrumsspegeln och TV:n (ja, förutom sängarna då…). Det var ett fantastiskt poolområde med jättebra service och servitriser som gick runt och kunde fixa allt du ville. De hade ett bra gym och giftshop och parkeringsservice. En cool vulkan utanför som hade utbrott varje timme – och allt ingick vår Resort Fee.

När vi för någon månad sedan satt och skulle välja hotell kände vi oss minst sagt lite förvirrade. Hur ska man veta var man ska bo? Men för alla som har tänkt sig en tur till Las Vegas kommer här lite tips baserade på våra egna empiriska upplevelser, för vilket av alla dessa gigantiska hotell längs The Strip man ska välja:

  • Det är bra att bo någonstans relativt i mitten längs the Strip. Där händer det mest roliga saker och det är mycket folkliv. Tänk på att ”Strippen” är lååång och Vegas är varmt. Inte roligt att gå kilometervis i gassande solsken och 40 graders värme för att komma dit man vill.
  • Längst ut i kanterna av The Strip, i alla fall framför allt i de norra delarna finns det ganska många ”ödetomter” mellan hotellen och det känns inte som de allra trevligaste områdena att gå i på kvällen.
  • Enligt våra empirska preferenser bör man välja ett hotell som ligger någonstans mellan Circus Circus i norr och Mandalay Bay i söder, men som sagt ”centralt” är bra.
  • Just nu håller Tropicana på att bygga om, så om du tänkt dig till Las Vegas närmaste året – välj något annat. Tropicana har även ganska lågt till tak i sitt casino, så man kan känna sig lite instängd. Ungefär som på en Finlandfärja.
  • The Venetian är storslaget och ligger centralt, men Ninndills kommentar om lobbyn var ”Slätstruken”. Det kanske egentligen inte var riktigt rätt uttryck, men kontentan var att lobbyn inte var häpnadsväckande på samma sätt som många andra lobbyer och inte särskilde sig från resten av hotellet.
  • Vi har under vår rundvandring på hotellen kommit fram till att vi inte tycker om hotell vars lobby ligger mitt inne i casinot. Vi föredrar att lobbyn är separerad från casinots blinkande enarmande banditer och pokerbord och att huvudingången inte leder rakt in i casinot utan till lobbyn. Ett par hotell som vi av den anledningen inte tyckte om var New York New York, Paris och The Stratosphere.
  • Se även till att du väljer ett hotell som har minst ett Starbucks inne i hotellet. Det är visserligen inte så svårt, eftersom det finns på de flesta, men ändå…
  • Ett annat hett tips är att kolla upp poolområdet och vad som ingår i hotellets ”Resort Fee”. Det är nämligen detta som sätter guldkant på din Vegas upplevelse.

Sist men inte minst, om vi skulle åka tillbaka, skulle vi välja att bo på något av följande hotell; The Mirage, MGM Grand, Bellagio eller Cesars Palace. De är alla klassiska hotell. Storslagna med guldkant. De tillhör de gamla ursprungliga hotellen som inte behöver försöka göra sig till med att låtsas vara något annat än fina hotell och casinon. De behöver inte locka gäster med Eifeltorn, Berg-och-dalbanor, cirkustält eller pyramider. Ett plus till MGM som har en grym shoppinggalleria i hotellet och restauranger som inte ligger i direkt anslutning till det ganska stressande blinket och ljudet i casinot. Och ett extra plus till Bellagio är den fina fontänen utanför, fast det förstås, den kan man ju uppleva även om man inte bor där. Bellagio kändes förövrigt som att det var ett snäpp finare än alla andra. Vi har bott på ett lyxhotell, men Bellagio var ändå finare.

Read more...

Helt enkelt underbart

onsdag 23 juni 2010

Las Vegas, NV

Det började bra, nästan sovmorgon tills städerskan knackade, kom in, bad om ursäkt och gick igen. Det är bra att de vill städa vårt rum men inte medan vi sover i det.

Idag var det enligt planen en extra dag - dagar som vi lagt in för att planer inte håller och för att vila oss på. Idag vilade vi oss vid poolen på hotellet. Eftersom det är väldigt varmt, ca 35 grader i skuggan, så var vi inte ensamma. Poolen var jättefin, mangodrinken kall och boken bra. Plötsligt hade vi legat där i fyra timmar. Men lugn - vi låg i skuggan med massor av solskyddsfaktor. Dagens "poolunderhållningen" bestod av de två spännigaste killarna som någonsin vandrat på denna jord, och deras litta harem/fanclub. Hmm... man skulle nog kunna kalla deras beteende för en smula förargelseväckande. Jaja, det här är ju Vegas after all, och det som händer här stannar väl här.

Dagens höjdpunkt tog oss ner till MGM Grand. Där skulle vi se KÁ - en föreställning av Cirque du Soleil. Kadojkan har länge längtat efter at se Cirque du Soleil och fick äntligen chansen. Ninndill hängde gärna på och ingen av oss ångrar oss!

Det går inte att beskriva förställningen. Det närmaste man kan komma är väl någon sorts blandning mellan Matrix, Avatar och Cirkus Cirkör. Fast ungefär tusen gånger om. KÁ har ändrat vår världsbild - vår uppfattning om vad som är möjligt och inte möjligt. Vad människoroppen kan och inte kan göra, vad man kan göra med en scen eller en kostym. Det här är den bästa vi någonsin sett. Alla kategorier. Helt enkelt fantastiskt. Ordet coolt räcker inte på långa vägar. Showen var värd hela resan hit. Då menar vi inte bara de fem timmarna i bil genom öknen, utan även flyget över Atlanten. Om du någon gång kommer att få ens en liten möjlighet att att se detta, så ta den! Oavsett omväg eller pris. Du kommer inte att ångra dig!

http://www.mgmgrand.com/entertainment/ka-cirque-du-soleil-show.aspx

Inatt kommer vi drömma att vi klättrar uppför lodräta väggar och kastar oss i volter ner igen.

Read more...

En dag i solen

tisdag 22 juni 2010

Idag har vi tagit det lugnt för att ladda inför den fortsatta resan. Efter sovmorgon i våra sköna sängar hängde vi vid poolen. Det har i dag varit över 100 grader. Ja, Farenheit alltså. Över 40 grader Celsius. Vi hittade en plats i skuggan, så fort en kroppsdel kom ut i solen brändes det och man var tvungen att bada. Det slutade med att Kadojkan var tvungen att stå i skuggan i vattnet vi poolkanten, med boken och och en kall drink på poolkanten.

Det finns andra sätt att undkomma värmen - Att shoppa. Och det är vi bra på. När vi tröttnat på att bada begav vi oss till shoppinggallerian The Miricle Mile, vi vi hittade roliga affärer och en bra italiensk restaurang.

Efter middagen åkte vi till The Stratosphere. Ett högt torn (och hotell och casiono) i den norra änden av the Strip (eller Las Vegas Boulevard). Därifrån hade var det en fantastisk utsikt över Las Vegas, alla hotellen längs The Strip och deras neonskyltar. Det mest häpnadsväckande var dock den skarpa gränsen till ökenen som syntes som en ring runt staden. Konstrasten var enorm och visade än en gång att Vegas ligger mitt ute i ingenstans.

Väl tillbaka på vårt hotel passade vi på att kolla in Mirage spektakel-show; Hotellets alldeles egen vulkan har utbrott varje heltimme under kvällstid.

I morgon är det dags att checka ut, säga adjö till våra underbara sängar, betala hotellräkningen och försöka få tag i vår bil igen och bege oss vidare på vår resa!

Read more...

You can spend your money in a million ways...

måndag 21 juni 2010

Bakersfield, CA - Barstow, CA - Las Vegas, NV

Efter 5 timmars bilresa från Bakersfield, på spikraka vägar genom ett snustorrt ökenlandskap i Mojave möttes vi av de mest osannolika synerna man kan tänka sig - Las Vegas. Staden som inte verkar följa samma lagar som resten av världen och som kan locka fram både de värsta och sämsta sidorna av människor.

Vi kom till Las Vegas mitt på dagen och åkte direkt till vårt hotell, The Mirrage, för att checka in. The Mirrage är precis som de flesta andra hotellen på Las Vegas Boulevard, eller "The Strip", överrösta med lyx, nattklubbar, shower, Black Jack-bord och enarmade banditer. Efter att ha njutit lite av vårt fantastiska rum (som för övrigt kostar mindre än 400 kr/person och dag) begav vi oss på upptäcksfärd av hotellet. Förutom Casinot och det dussintalet restaurangerna och barerna, hittade vi ett Starbucks i hotellfoajén, ett gäng fina butiker, ett fantastisk poolområde och en delfinpark.
Las Vegas är uppbyggt för att man ska göra av med pengar. Förutom casinona finns massor med fantastiska butiker och gallerior, restauranger och barer, gigantiska shower och spa-anläggningar. I princip allt är beläget innomhus, utan fönster till yttervärlden. Och det finns inte en enda klocka i hela staden. Ja, det vill säga förutom på Rolexbutiken i hotellobbyn :)

Under eftermiddagen och kvällen har vi även hunnit med en rundvandring till några av de andra lyxhotellen på the Strip. Vi har bland annat sett Bellagios fontäner, The Venetians kanaler och gondoler, Eifeltonet utanför Paris och berg-och-dalbanan som letar sig ut och in mellan New York New Yorks kända Manhattanhus.

Read more...

What happens in Vegas...

... stays in Vegas!

Read more...

It's all raisins

söndag 20 juni 2010

Modesto, CA - Oakhurst, CA - Yosemite National Park, CA - Bakersfield, CA


I morse belv det en tidig morgon för vi skulle hinna ta oss tillbaka till Yosemite National Park i Sierra Nevada bergen. Vi kom fram fram i god tid till dagens turridning i nationalparken. Till vår lycka var det bara vi två och vår guide med på turen. Vi fick varsin häst; Kadojkan ett vit- och brunfärgat sto som hette Intel och Ninndill ett ljusbrunt sto som hette Teddy. De var båda mycket snälla men passade gärna på att äta lite mellanmål så fort vi passerade en saftig buske. Ninndill tyckte det var lite förvirrande att dessa hästar tränade i västenridning. Med andra ord, kommandona var ungefär de motsatta jämfört med vanlig traditionell styrning. Men hästarna var så snälla och vältränade så det gick alldeles utmärkt i alla fall.


Vi fick se massor med vacker natur och hänslagna utsikter och var uppe på ungefär 6000 fot (ca 2000 m.ö.h.). Hästarna traskade på väldigt duktigt både uppför och nedför VÄLDIGT branta och smala stigar och över ganska djupa forsar.


Välbehålna och glada återvände vi till Larry och hans hästfarm (http://www.yosemitetrails.com/), innan vi begav oss till Oakhurst som ligger strax utanför parkens södra ingång. Där införskaffade vi en picknick-lunch och körde några miles innan vi hittade en trevlig ängsplätt bredvid vägen där vi dukade upp lunchen. Ungefär halvvägs in i måltiden stannade en bil som körde förbi på en liten skogsväg bredvid oss. De vevande ner rutan och meddelade vänligt "Just so you know, there is a bunch of rattle snakes over there. Just be careful okay?". Ungefär 7 sekunder senare satt vi i återigen i bilen och avslutade vår måltid där.


Vår resa tog oss söderut, ner mot fruktodlingarna - och då menar vi STORA fruktodlingar. På båda sidorna av vägen såg vi träd på träd på träd så långt ögat kunde nå. Det var lite svårt att se vilken slags frukt det var på de olika träden men troligtvis äpplen, citrus och kanske några nötter. Men det som var dominerande bland allt annat var russin! Ja, då menar vi inte vindruvor utan russin. Staden Selma är tydligen "raisin capital of the world" och det förstår vi. Dessa vinstockar var inte så prydliga och vällvårdade som de i Napa Valley. Och med en sådan stor och varm sol som följt med oss idag så är det förståligt att det blir russin. Det kända märket Sun-Maid hade en butik men tyvärr var den inte öppen på helgerna så vi fick inga souvenirer från russin-landet.


I natt sover vi i Bakersfield - en stad som säkert har mycket att erbjuda men för oss blev det en kväll på bio. Vi såg på "the back-up plan" - betyg 3 av 5. En typisk tjejfilm, du vet hur den slutar när du ser affischen.

Till sist vill vi önska alla pappor: Happy Fathersday!

Read more...

Vi gräver guld i USA

lördag 19 juni 2010

Sacramento, CA - Eldorado Hills, CA - Angels Camp, CA - Modesto, CA

Igår lovade vi lite mer om Sacramento, och idag har vi lärt att det är gränsen mellan druvor och guld. Så idag har vi rört oss i guldgrävarland.

Vi lämnade Sacranmento i morse och begav oss österut in i det prärieliknande landskapet i Gold Country. Mitt ute i ingenstans ligger en uppbyggd stad, Eldorado Hills, där vi fick bra turistinformation och laddade med förmiddagsfika på Starbucks innan vi tog oss an Highway 49. Highway 49 knyter samman många små föredetta gruvsamhällen. Idag är de antingen uppbyggda till turistattraktioner eller har fått förfalla. Oavsett vilket så var det en mycket vacker väg.

Vi skippade alla muséer om gruvteknik och historiska guldgrävarutrustningar, och begav oss istället till Moaning Cavern utanför Angels Camp. I denna naturliga grotta letade man under guldruschen efterguld, men utan resultat. Istället har man öppnat grottan för besökare som oss. Grottan är totalt 400 fot djup, men vi fick inte komma längre ner än 165 fot eller 234 trappsteg.

Planen var sedan att köra genom Yosemite National Park till parken södra ingång, för att där bo nära morgondagens bokade äventyr. Eftersom denna helgen är den bästa helgen på året att besöka parken. Vattenfallen är som bäst, vädret som finast och skolorna har precis slutat, gick det så där. Efter 1½ timme på fantastiskt natursköna vägar, men branta kurvor och svindlande utsikter, började vi inse att boende i dessa omgivningar blir mycket svårt att hitta.


Vi fick helt enkelt ge upp planen att sova inärheten av parken, och istället vända om och ta oss till närmaste motorväg. Den låg två timmar bort. Där visade det sig att denna helgen även är VÄLDIGT populär för idrottsturneringar. Vilket innebär att samtliga motell är fullbelagda av 13-åriga fotbolls-, baseboll-, och softbollspelande barn. Suck! Vi började fundera på att bo i bilen. Skam den som ger sig. Vi fick det sista rummet. Nu ligger vi här i Modesto och laddar för en tidig morgon, eftersom vi i morgon ska åka 3 timmar tillbaka till Yosemite National Park. God Natt!

Read more...

Semestern kan börja

fredag 18 juni 2010

Vallejo, CA - Napa Valley, CA - Sacramento, CA

Till vår stora förvåning vaknade vi av oss själva, utvilade och pigga i morse klockan 7, efter att ha sovit hela natten.

Dagen startade vi med frukost och varsin latte på Starbucks. Var annars? Det finns över 11'000 Starbucks i USA. Vi planerar inte att hitta dem alla, men ett par kommer definitivt få besök av oss under de närmaste veckorna.

Nöjda och glada efter frukosten fördrev en halvtimme inne på Target innan vi begav oss over gatan till till AT&T butiken.


Hos AT&T införskaffade nya telefonkort till våra mobiler. Våra nya nummer är:

Kadojkan: +1 707 315 4336
Ninndill: +1 707 315 0473

Med det kände vi att semestern nu kunde börja! In i bilen med siktet inställt norrut mot Napa Valley.

I Napa började vi med en tur till Turistinformationen i Napa City, där en mycket trevlig dam kunde svara på alla våra frågor förrutom "vilken vingår är bäst?". Vi fick ett par mycket trevliga tips och återsåg även ett par av våra gamla bekanta - kupongböckerna, innan vi forsatte på vår tur.

Enligt Picnic-lunch inhandlas på en jättetrevlig lite Deli vid Soda Canyon road och åkte sedan till Rutherford Hill winery, som ligger högt upp på bergsidan i dalens östra delar och har Napas bästa utsikts- och picnicplats. "Hyran" för att få utnyttja picnicborden är inköp av gårdens vin. Som alla amerikaner var mannen i butiken mycket tillmötesgående. Han erbjöd en kyld flaska, hjälp med att öppna den samt även glas att låna.


Efter lunch korsade vi dalen och åkte till vingården Robert Mondavis Winery. Detta var en lite större vingård en den förra och just idag råkade man fira Roberts födelsedag. Robert som gick bort för ett par år sedan skulle idag ha fyllt 97 år. Som födelsedagspresent fick vi, och alla de andra hundratals besökarna varsitt präglat minnesvinglas, vilket flitigt fyldes på av gårdens anställda. Efter lite tal och sång gick vi en guidad tur på domänen och i dess vinkällare. Vi lärde oss bland annat att Kalifornien står för 90% av all den amerikanska vinproduktionen, och att 5% av detta kommer från Napa Valley.



Den sista delen av turen var en vin-provning där vi fick se, lukta, känna och framförallt smaka på några av gårdens viner. Fast vinerna var mycket goda så köpte vi ingen med oss, såg problemet med att få med dem hem. Men vi kanske kan beställa via Sytembolaget?

Därefter lämnade vi vi dalen bakom oss och begav oss längs med Interstate 80 mot Statens huvudstad Sacramento. I Sacramento ledde kupongböckerna oss til ett motellet Roadway Inn, som til vår förvåning inte alls såg ut som alla andra motel. Vi har en 2-rumssvit och en massa faciliteter som varsin tv, micro, kylskåp, hårtork och you name it. Vi har även en högteknologisk och väldigt effektiv luftkonditionering, som vi nog dock tyvärr inte kan ha igång, eftersom det blir för kallt och den blåser bort gardinerna från fönstret.

Efter middag inne i Sacramento är det nu dags att sova, men vi har redan lärt oss lite om den här stan. Folk cyklar för att transportera sig, inte bara för motion. Alla gator är enkelriktade, det finns väldigt många parkeringshus. Det finns en gul fin bro. Och det kostar $425 att köra mot rött ljus (om det var någon som undrade).

Mer om Sacramento kommer i morgon.

Read more...

Ett långt dygn (del 2)

torsdag 17 juni 2010

San Fransisco - Vallejo

Till slut kom vi iväg med KLM's flight mot San Fransisco. Ett par timmar sen men med en väldigt rolig besättning.

På det hela taget är är vi trots förseningen mycket nöjda med KLM. God mat, bra filmer och trevlig personal. Till och med stolarna i Monkey class var okej.

En intressant detalj är att vi trots att vi fixat med visa waiver på internet i förväg ändå var tvugna att fylla i den gamla vanliga I-94 Visa waiver blanketten. På frågan om varför svarade stewarden på flyget "...Last week" med en menande min. Uppenbarligen är det både internet och papper som gäller nu mer. I alla fall sedan i förra veckan. Enligt damen i US immigration skulle vi dock inte behöva pappersblanketten nästa gång vi åkte till USA. Har vi hört den förrut?

På San Fransisco International Airport hämtade vi ut vår bil. Tanten i Avis-disken var lite konstig. Bland annat rekommenderade hon en massa saker; t ex tusen försäkringar, GPS och en SUV eller luxury car för bara 50 USD extra per dag. Hon rekommenderade också minst en mid-size bil, trots att vi redan bokat en full-size. Hursomhelst, så tackade vi ja till alla försäkringar men nej till GPS och lyxbil. "Årets bil" är en stor vit KIA. Bilder kommer. Vi håller som bäst på att fundera ut vad vi ska kalla bilen. Ett av förslagen är White Lady. Vi får väl se vad det blir.

Efter att ha tagit oss igenom San Fransiscos rusningstrafik norrut och kom vi till vårt motel i Vallejo. Vi har har privianterat i en närbelägen matvaruaffär och kämpar som bäst med att försöka hålla oss vakna så länge som möjligt för att att lyckas ställa om dygnet. För i dag har det varit en lång dag. Detr senaste dygnet har haft 35 timmar, och det var länge sedan vi sov...

Planerna för morgondagen är inte så många, först ska vi köpa kontatkort till telefonerna. Sedan blir det nog en tur upp till Napa, men mer om det imorgon.

Nu börjar det bli tungt, ögonlocken faller och vill inte upp igen. Nu är det nog äntligen dags att sova.

Read more...

Första dagen, del 1

Stockholm/Lund – Amsterdam

Då var dagen D äntligen här. En mycket tidig start på ett mycket långt dygn började med två resor till varsin flygplats. Vi laddade båda två med att hälsa på en gammal kompis – Mr Starbucks!
Utan större problem tog sen KLM oss i varsitt blått plan till Amsterdams flygplats Schipol. Kadojkan agerade välkomstkommitté och mötte Ninndill utanför gate C13.
Vi hade 3 timmar transfertid att slå ihjäl innan planet till San Fransisco skulle gå och började utforska flygplatsen. För alla som inte redan vet det – Schipol är en STOR flygplats!
Innan vi begav oss till gaten blev det en tidig lunch (kl 09.30). Klara äter tidig ”lunch”. Känns som att det kvittar lite hur och när man äter idag. Vi kommer väl äta lunch typ 4 gånger idag eller nåt…


På väg mot gaten möttes vi av ett dystert besked: planet var helt plötsligt 2 timmar försenat. Suck. Inget att göra mer än att utforska andra delar av flygplatsen. Anledning till att det är försenat - ”Det är försenat för att det är försenat hit…” - Duh!
Så nu sitter vi här, har gått fram och tillbaka mellan alla gater ett antal gånger, Ninndill har fått sin frukt och vi letar efter ett trådlöst internet som vill ta med oss ut i cyberrymden.

Read more...

One down, one more to go...

tisdag 15 juni 2010

Bara en enda ynka liten arbetsdag kvar. Askmolnet verkar hålla sig borta och den kommande flygstrejken verkar inte drabba "vårt" flygbolag. Nu gäller det bara att knyta ihop säcken och få ordning på allt som man måste få ordning på före man går på semester!

Read more...

4 dagar kvar!

lördag 12 juni 2010

Idag är det bara 4 dagar kvar!!!

På torsdag morgon möts Ninndill & Kadojkan på Schipol Airport i Amsterdam för att sätta sig på flyget till San Fransisco. CALIFORNIA - HERE WE COME!

Kan meddela att vi försökt boka en turridning i Yosemite Park. Det var lite lättare sagt än gjort. Just den turen vi ville göra fanns inte den tiden vi ville göra den. Men efter lite mailande fick vi snabbt svar från turridningsstället att, jovisst gick det att ordna. Vi skulle bara skicka våra kontaktuppgifter och kontokortsnummer via mail så skulle de skicka en bekräftelse på bokningen. Hmm... skicka kontokortsuppgifter via mail. Inte det man helst vill göra.

Efter lite funderade hittade vi vad vi trodde var lösningen på problemet; Swedbank har en tjänst som heter "e-kort", vilket innebär att man får ett fiktivt kontokortsnummer som man själv kan avgöra hur mycket pengar som kan dras från det. Toppenbra när man till exempel ska handla på internet - eller skicka kontokortsnummer via mail. Det enda problemet var att ingen av oss var kunder i Swedbank, och Swedbank inte var speciellt pigga på att ha oss som kunder heller, så det projeketet sket sig.

När vi nästan gett upp hittade vi lösningen: Goyada Mastercard! Goyada har mastercard som vem som helst kan skaffa. Det har ingen kredit utan man laddar kortet med pengar. Det funkar som ett vanligt Mastercard, och går utmärkt att handla för i butiker och på internet eller ta ut pengar i bankomat. Goyada mastercard säljs via ATG ombud och finns både som vanligt Mastercard (med ditt eget namn tryckt på) och som en presentkortsvariant. Presentkortsvarianten kostar 20 kr och du kan ladda det med pengar hos närmsta ATG ombud. Snabbt och lätt skaffade vi ett Goyada Mastercard presentkort, laddade det med pengar och skickade uppgifterna till ridstället. När det sedan tog 2 veckor och ett antal påminnelser innan de slutligen bekräftade vår reservation var det ganska skönt att inte ha skickat sitt "riktiga" kortnummer :)

Läs mer om Goyada Mastercard och Goyada Presentkort här:
http://www.goyada.se/

Read more...


  © Blogger template On The Road by Ourblogtemplates.com 2009

Back to TOP